Faktagranskning

För att utveckla elevernas förmåga till kritiskt tänkande måste de arbeta som en del av ett team och granska hur ett aktuellt nyhetsämne behandlas i olika kanaler.

Efter att ha genomfört denna aktivitet kommer deltagarna att: 

• Förstå de grundläggande kriterier som används för att verifiera information
• Kunna kritiskt analysera medieinnehåll och källor
• Kunna förstå varför det är viktigt att använda flera källor innan man drar förhastade slutsatser
• Kunna göra en syntes baserad på källorna

50 min.

4 - 15

Nybörjare (inga förkunskaper krävs)

Internet har blivit den viktigaste kontaktpunkten när man söker information om något ämne. Termen "google" har kommit in i vår ordbok som ett verb. Internet är ett stort område med en nästan obegränsad mängd data. Det är svårt att filtrera bland alla dessa källor online för att hitta vad som är trovärdigt och vad som är falskt. Syftet med den här aktiviteten är att hjälpa eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande så att de kan avgöra vilka källor de kan lita på.

5 min.

1. För att utveckla elevernas förmåga till kritiskt tänkande ska de arbeta i team och välja ett aktuellt nyhetsämne som rör internationella relationer under 2000-talet. Eleverna arbetar i små grupper om 3 eller 4 personer (udda antal är bättre för gruppdynamiken) och kan välja att fokusera på det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina, det påstådda amerikanska inflytandet och deras roll i kriget, eller något annat nyhetsämne som är av intresse för gruppen.
10 min.


2. När nyhetsämnet har identifierats instrueras grupperna att hitta en artikel eller video som rapporterar om detta nyhetsämne på var och en av följande mediekanaler:
- BBC Nyheter
- RT - Ryssland idag, Pravda
- Al Jazeera Engelska
- Vox - Förstå nyheterna (onlinekälla)
- Fox News 
- CNN International

Grupperna ska välja 1 eller 2 nationella nyhetskanaler/portaler från sina respektive länder. (Om eleverna kommer från olika länder måste de välja 1 eller 2 nationella nyhetskanaler/portaler som de alla förstår och behöver inte välja en eller två från vart och ett av sina länder).
10 min.


3. Grupperna granskar dessa nyhetsrapporter. När alla nyhetskanaler har granskats kommer grupperna att göra en lista över vad som är lika och vad som är olika i varje mediarapport. Genom en gruppdiskussion ska de identifiera vilka medier de tror mest på och vilka de tycker är "falska nyheter". De ska sedan identifiera vilka olika "agendor" som finns hos de olika medierna, vilka källor som användes i medierapporterna och om gruppen anser att dessa är "trovärdiga". När gruppen har slutfört dessa uppgifter, och efter en genomgång av allt de har läst och sett från de olika medierna, ska de som grupp skriva en kort sammanfattning av nyhetsämnet och lyfta fram vad de alla tror faktiskt har hänt i denna nyhetsberättelse. I slutet kommer de att behöva presentera detta för andra grupper.
I sin presentation måste grupperna beskriva:
- Det nyhetsämne de valde.
- Det medieföretag som de ansåg vara mest trovärdigt och din motivering till detta val.
- Det medieföretag som de anser sprider "falska nyheter" och deras motivering för detta.
- Sammanfattningen av vad gruppen tror faktiskt hände.
- Hittade de något gemensamt i de (samma) nyheter som presenterades av de olika kanalerna/plattformarna när det gäller ton, perspektiv etc.?
20 min.

På post-it-lappar skriver deltagarna ner vad de tyckte var intressant. De sätter upp dessa på blädderblocket, utbildaren bör sammanfatta resultaten.


Slutsats: 

När IT-revolutionen började på allvar, under den senare delen av 1900-talet, var frågan om digital integration nästan alltid en fråga om tillgång. I dag råder det ingen tvekan om att människor har tillgång till teknik, och nyckelfrågan är om de kan hantera och tolka informations- och kommunikationsöverflödet på rätt sätt?

Vi lever i en värld där massmediernas inflytande på individer och samhälle saknar motstycke på grund av de sociala medieplattformarnas genomslagskraft. Så hur ska vi avgöra vem eller vilka nyheter vi litar på?

I dagens digitala och sociala medieverklighet kan vem som helst bli "journalist"; samla in, skriva och distribuera nyheter eller annan aktuell information till allmänheten. Men inget ansvar tas för den information som sprids, därför måste vi vara kritiska till hur vi tolkar, analyserar och faktagranskar den information vi konsumerar. Och även om det är ett tidskrävande arbete att skilja "brus" från fakta är det en ansträngning som är värd att göra så att vi inte låter oss ledas av våra näsor.

7 min.

Aktiviteten kan genomföras online med en videokonferensprogramvara - enligt samma steg som i fallet med f2f-versionen - där deltagarna kan delas in i grupper. En extra person (annan än utbildaren, som informerar deltagarna om processen) som hanterar online-kommunikationsplattformen kan påskynda processen.

-